Det var en gång förbjudet
Kan det verkligen vara så att det äntligen är över? De vinterkalla vindarna på vägen till skolan och snöflingor som lägger sig på ögonfransarna. Snälla, var över. Vi har haft årets två vackraste dagar här, och jag har invigt dem med lika många joggingturer i skogen. Jag har halkat omkring på isen som fortfarande ligger kvar i skuggan på stigarna, och det tänker jag fortsätta med sålänge solen skiner. Fyra till fem i veckan, precis som förra våren, sommaren och hösten. Hela vintern spenderar jag under en filt, i värmen där jag hör hemma, och det har varit en väldigt lång vinter den här gången. Så nu springer jag fortare än sist och repeterar min gamla japanska. Ikaga des ka?
Kyssförbud i London. Allvarligt talat!? Jag saknar honom bara jag tänker på det. Kärleken är allt, och England inför romansfria zoner på farvälens tågstation. Försvinn, exorcist! The power of Christ compels you! Vi har riktat in oss på uppmärksamhet, på tal om demoner. Jag blir en av dem som leder en rörelse- och rytmiklektion för studenterna på måndag. Uppmärksamhet innebär att alla koncentrerat ska följa varje ord vi säger och varje rörelse vi gör. Av någon ofattbar anledning ser jag fram emot det.
borås och det bortglömda
Har du också en blogg??? Varför har du inte sagt det? Jag var inne och kikade på Zerinas blogg och tittade på artikeln hon länkade till (hi,hi) och upptäcker att du kommenterat den och att du har en blogg. Jag har lovat Zerina att inte läsa hennes blogg (ett löfte jag iof inte hållit, men ändå). Får jag inte läsa din blogg heller?
Hejsan Madeleina. Klart att du får läsa min blogg, hur mycket du vill, det är bara roligt. Kul att du hittade hit.
